Har du TMS?
Det finns hopp i smärtan!
Jag lovar, det finns hopp! Det finns hopp om bättre och mindre smärtfyllda dagar, faktiskt om helt smärtfria dagar utan TMS. Men det känns kanske inte så just nu när smärtan är ihållande och hindrar dig från enkla och helt grundläggande saker som att böja dig ner och plocka upp något som ramlat till golvet, plocka ur diskmaskinen, tvätta håret, dammsuga, leka med barnen, bära kassar, ta på dig skorna, promenera, lyfta tungt, cykla, vrida dig, sträcka dig.
Smärtan kan vara stickande, huggande, molande, brännande, kliande, förödande och den gör sig påmind hela tiden. Det enda du önskar är att den ska försvinna! Hela ditt liv upptas av din smärta, ditt handikapp, du blir din smärta. Den blir hela ditt liv och du köper hjälpmedel som ska underlätta och lindra smärtan och det gör de kanske för en stund bara för att komma tillbaka med full kraft igen.
Är du fast i hälsokarusellen?
En värmedyna, en massageapparat, en dyrare kudde, en mjukare madrass, speciella stolar, ergonomiska skor. Ingenting hjälper! Du börjar fundera på om lösningen ligger i din kost. Kan det bero på sockret, på mjölkprodukterna, är du kanske känslig mot gluten? Om du börjar med vitaminer, kanske mineraler som magnesium som nästan alla har brist på, kanske det är där skon klämmer – vitaminbrist – och som gör att du har så ont.
Du googlar och söker på alla tänkbara diagnoser och blir ännu räddare men googlar ännu mer, det går inte att sluta. Kan det vara kroppen som hamnat ur balans, en ojämn höft, ett ben som är kortare än det andra, en snedvriden kota så nu besöker du sjukgymnaster och knäcker dig frisk hos kiropraktorn. De föreslår övningar du kan göra för du behöver stärka upp än här och än där och om du bara vore vältränad skulle du aldrig ha såhär ont.
Du har varit hos doktorn så många gånger, fått utskrivet så mycket smärtstillande och du har skickats runt och undersökts överallt, gjort röntgen och tester men ingenstans finner man något fel på dig. Eller så gör man det, som t ex ett diskbråck på en röntgen men den borde vara läkt nu ett år senare men ryggen gör fortfarande så helvetiskt ont att det ju kan inte bara vara läkt. Läkarna vet inte längre hur mer de kan hjälpa dig. Något är fel men vad?
Människokroppen - den klarar mer än vi tror
Jag har gjort allt det här ovan, jag har varit igenom allt och känt frustrationen och den djupa förtvivlan. Jag vet hur du mår. Kanske behövde jag också gå igenom allt ovan för att inse att det är helt orimligt. Kanske inser du också det för annars hade du nog inte hamnat här och läst mitt blogginlägg. Som Dr. Sarno menar, det finns ingen logik i att ha smärta länge. Även det största benet i vår kropp, lårbenet läker på några månader men slutar smärta efter sex veckor. Det är givet att vi mår bättre av en god kost, rörelse, sunda tankar osv. men det är inte rimligt att ha sådan handikappande smärta som förstör ens liv för att man inte har fotriktiga skor, vältränade ryggmuskler eller en bra madrass? Dr. Sarno påpekar hur flexibel och tålig människokroppen är. Kroppen är fantastisk på att anpassa sig och några fotriktiga skor hade vi knappast långt tillbaka i tiden. Tänk om allt egentligen handlar om undertryckta känslor?
Vi saknar verktygen
Vi får kanske inte alltid de rätta verktygen under vår uppväxt för att kunna ta hand om våra känslor. Våra föräldrar, våra förebilder vet inte heller hur man handskas med dem för de fick inte heller lära sig från sina föräldrar.
Kanske var det inte lämpligt för dig att visa dina känslor som liten? Din mamma sa kanske uppfordrande; ”Gråt inte, du är väl en stor flicka!” eller ”Ingen gillar en surpuppa.” ”Skärp dig, så farligt var det väl inte?” Våra känslor förminskas. När vi trillar eller slår oss låtsas vi som att det inte gör ont. När någon beter sig illa mot oss vänder vi andra kinden till. Vi börjar utvecklas till perfektionister, people-pleasers och vi är konflikträdda och nervösa med stora krav och förväntningar på oss själva. När något gör ont har vi funnit sätt att ta oss igenom detta obehag med allt från att äta för mycket, dricka för mycket, spela, överträna, städa. Listan kan göras lång på olika sätt vi undviker jobbiga känslor. Vi vet helt enkelt inte vad vi ska göra med obehagliga känslor. Vi har aldrig fått lära oss!
Du kan ha TMS, här är förklaringen
När tog du en stund vid ett jobbigt tillfälle och kände efter i kroppen vilka känslor som uppstod och var i kroppen känslan tog plats? ”Jag blev ledsen när chefen sa så till mig.” ”Det är orättvist att Sture får en längre semester än mig.” ”Ja, jag blev arg och besviken när du lovat fixa detta men inte gjorde det.” ”Jag blir rädd och osäker när du höjer rösten mot mig.”
Det hugger till i magen, axlarna blir spända, tänder gnisslar, hjärtat pumpar häftigare, du spänner käkarna, håller andan. Kroppen reagerar på känslor.
Det finns kanske ett eller flera minnen som är svåra och smärtsamma som sitter där djupt inuti dig som du inte vill tänka på, som gör för ont och som du undviker. Kanske det finns en sorg, något som aldrig skedde i livet som du hade hoppats på. Drömmar som det är för sent för. Ensamhet. Besvikelser. Längtan. Ilska. Avsky. Rädsla. Orättvisa. Oro. Ångest. Känslor som man absolut inte vill in och gegga i, rota runt i, gråta över, skrika på, se och ta på, allra minst känna. Men det är kanske just detta som ska göra dig fri! Att våga känna. Våga!
Jag vet, jag vet. Det är inte lätt, det har ingen påstått och du har kanske ett stort men otroligt intressant ”jobb” framför dig. Men om du vågar tänka att din kroppsliga smärta är inget annat än undertryckta känslor och ett uppjagat nervsystem uppenbarar sig hoppet. Som Dr Sarno menar, din hjärna skapar all din kroppsliga smärta för att skydda dig från känslor som din hjärna tror är värre.
TMS är helt ofarligt!
Undertryckta känslor visar sig i din kropp på många olika sätt och spända muskler som du inte kan rå på medvetet kan ensam kan ställa till med så otroligt mycket smärta. Tricket är alltså att helt enkelt strunta lite i din kroppsliga smärta som ändå bara är en spegling av din psykiska smärta och tillägna alla dina känslor all din kärlek. Du måste våga lära känna dig själv, jobba med och inte mot dig själv med självkärlek. Var snäll mot dig själv, bli nyfiken på dig själv och alla dina olika sidor. Nyckeln till att bli smärtfri är att först förstå att TMS är helt ofarligt och är bara en spegling av ditt inre. Din kropp och ditt sinne är förenat och det ena påverkar det andra. Våga släppa på rädslan att något är fel på dig och istället börja våga omfamna dig själv med dina undertryckta känslor så har du tagit det första och största steget till ditt nya smärtfriare liv.
Nästa inlägg kommer att handla om nästa steg i din TMS-resa och verktygen man behöver för att bli smärtfri.